Chile – smalt som en tarm

Sa stiger jag over gransen fran Bolivia till Chile. Det ar nagot visst med gransovergangar. Pa nagra meter kan sa mycket forandras: valuta, politik och ibland aven religion och sprak. Chile ar det mest utvecklade landet i Sydamerika sa att passera fran dess motsats Bolivia var en viss omstallning. Efter nagra meter mots jag av fina vagar och kundservice som i stort varit franvarande den senaste manaden. I Chile har befolkningen inte samma forakt mot turister som i Peru och Bolivia. Min gissning ar att den stora andelen indianer fortfarande inte har forlikat sig med den vita mannens intag pa kontinenten. Bolivia vinner dock pa att vara betydligt mer intressant och oforutsagbart. Vad sags om det har oemotstandliga erbjudandet som en boliviansk guide gav mig? ”Du far 100 lamadjur och 20 kaniner om jag far din syster.”

Norra Chile bestar till storsta delen av var planets torraste oken. Mitt forsta stopp San Pedro de Atacama ligger mitt i Atacamaoknen. Staden har byggts mitt i en frodig oas. Husen ar byggda av lera och kanske aven lite koskit. Jag langtar alltid efter havet nar jag inte sett det pa ett tag. Oknen gor inte langtan mindre sa snart aker jag vidare till kusten.

Nu har jag gatt en morgonpromenad i La Serena. Det ar en kuststad, kand for sina fina byggnader. Jag gar runt runt men anda traffar jag inga roliga manniskor har. Annars brukar jag alltid springa pa nagon att ata lunch med eller liknande. I Santiago (huvudstaden) vantar tva roliga personer pa mig. De ar atminstone roliga enligt deras profil pa Couchsurfing. Ikvall ska jag aka till Santiago for att traffa dem for de vill garna lara kanna en svensk.

Nar jag kommer till deras lagenhet far jag ett eget rum. De gillar inte att laga mat sa jag erbjuder mig. ”Kottbullar eller thai?”. Forra veckan hade de en norrman som gast sa de vill ha mat fran en annan varldsdel an var. Jag gar till marknaden och pekar hogt och lagt pa diverse ingredienser.

Snart ar pasen fylld, thaimaten lagad och pa bordet. Vi ater medans vi diskuterar allt mellan himmel och jord. Vi skrattar hogt och kallar varandra amigo. Att komma hem till nagon sa har ar en expressvag till vanskap.

Det ar morgon och jag tilldelas en nyckel till lagenheten. Jaime och Pablo gar till jobbet medan jag stannar ”hemma”. Det kanns markligt att sta med nycklar i handen till en lagenhet mitt i Santiago. Jag som inte ens betalar hyra.

Jag befinner mig nu i Valparaiso. En riktigt underhallande stad. Helt unik i sitt slag. Det ar konst lite overallt och husen star pa sned med roliga farger. Hittills gillar jag verkligen det har stallet. Det ar lite som julafton att runda ett horn har, man vet aldrig vad som vantar. Idag sprang uteliggare efter mig och nop i rumpen min. Det var nog i alla fall roligt for askadarna. Nog for att jag fatt hora att det finns klafingriga manniskor i det har omradet, men da tankte jag mest att de skulle vara ute efter mina pengar.

Det ar latt att resa i Chile och manniskorna ar valdigt snalla. Daremot gillar inte min planbok landet. Mitt sista stopp i Chile blir lyxorten Viña del Mar. Jag promenerar runt i minst 10 timmar, fotograferar och filosoferar. Utan att forst veta det star jag utanfor grindarna till presidentpalatset och pratar med presidentens sekreterare.

Hittills har jag tappat ett kilo i vikt varje vecka. Tack och lov liknar Chile mer en lang tarm an vad jag gor. Jag har hort att de har stora fina stekar i Argentina. Argentina, here I come!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *