2 dagar - en massa text
7/7
Plask, plask - det har regnat hela dagen. Jag ska erkanna att storre delen av dagen varit ganska trist. For att pigga upp mig ringde jag varldens roligaste storasyster. Det fungerade! Sen kopte jag en tidning i hopp om att fa ett avbrott fran Fashion TV. Anledningen till att jag fastnar framfor den kanalen ar att jag diggar dess bakgrundsmusik. De visar modevisningar 24 timmar om dygnet. Om det ar nagon av er som undrar vilka klader som ar nasta ars "masten" sa fraga. Brudklanningar, underklader, ja allt har visats. Tyvarr ar det endast kvinnoklader. I slutet kommer det oftasta in en svartkladd italienare. Modellerna ar ju saklart langsmala med tom blick. Varfor ar det sa forutsagbart? Du som sett en modevisning forstar. Forresten, tidningen som jag kopte var skriven pa thai. Thailandarna alskar att anvanda engelska rubriker aven om resten av texten ar pa thai. Utsidan ljog och jag fick halla till godo med bilderna.
Efter for lang tid pa rummet blev jag rastlos och borjade hoppa rep (som jag medtagit) och stod pa handerna samt alla andra ovningar som min fantasi kunde astadkomma. Mina tankar har borjat snurra kring vad jag kommer att sakna fran detta land nar jag kommit hem respektive vad jag inte kommer att sakna. Jag skulle kunna gora en gedigen lista pa bada, men det har blir en kort variant. (Jag vet, jag borde sluta med mina listor).
Kommer sakna
*Billigt - ata middag for 5 kr.
*Avslappnad mentalitet - manniskor har bryr sig inte om ifall du ar lortig med trasiga klader.
Saknar nu
*Mina nara och kara!
*Bra musik - thaimusik ar oftast en plaga
*Mjolk
Nu pa kvallen tog jag en promenad till nattmarkanden for att fa lite mat i magen. Pa langt avstand horde jag musik. Jag bestamde mig for att finna kallan. Det var en superstylad sportbil omgiven av fem glada thailandare. Jag satte mig pa lite avstand och iaktog, men vips sa bjod en kille upp mig. Jag dansar garna, men helst inte tryckare med en kille och definitivt inte till thailandsk salsa/reggae. Det hela loste sig smidigt och jag kunde njuta av musiken, det forsta thaiproducerade som varit bra. Forutom denna, hmm kille sa dansade en annan med spasmer och ytterst tveksam taktkansla. Resten av ganget, tva sota fnittrande tjejer och en kille iaktog oss andra som dansade langs en strandpromenad omgiven av en stor stjarnhimmel. Senaste mode har ar att bara rosa pyjamas, aven dagtid. Det gjorde for ovrigt en av killarna. 80 procent av befolkningen har flip flop pa fotterna, men bara turisterna bar thai-/fiskarbyxor. Kanske nagot otippat.
Pricken over i:et var nar jag gick hem. Jag passerade en man som spelade pa sin gitarr. Det var vackert sa jag gick tillbaka. Han pekade att jag skulle satta mig bredvid honom. Dar blev vi sittande en timma, sjungandes tillsammans. Hans avsaknad av flera tander gjorde det svart att tyda texten, men vackert var det. Nar han fick nog av att spela rackte han gitarren till mig, reste sig och gick sin vag. Dar blev jag sittande med hans gitarr. Efter att ha spelat lite borjade ladyboys cirkulera omkring och jag fick nog, lamnade gitarren pa banken och sokte skydd i mitt narbelagna guesthouse. Nu maste jag verkligen sova om jag ska orka ta mig upp till taget som lamnar tidigt till en plats norrut som jag annu inte bestamt. Ar vadret bra stannar jag ytterligare en dag har i Prachuap Khiri Khan. Jag vet att en jattestrand vantar stans enda turist.
8/7
En vacker sondag tog sin borjan med att jag letade reda pa en tuktukforare som kunde ta mig runt i omgivningarna. 15 kr for att kora runt mig halva dagen kandes prisvart. John, foraren sa "lucky you, lucky me" och sa akte vi direkt till stranden. Det fina vadret skulle nyttjas fullt ut hade jag tankt. Nar jag legat pa playan en stund blev jag rastlos sa vi akte till flygfaltet och pratade, eller forsakte prata med rekryterna i flygvapnet. Ingen forstod nagot men alla blev glada av att titta och gestikulera at varandra.
John korde mig till ett stalle med varldens sotaste apor som jag delade min fruktkorg med. Min fascination for vara slaktingar bara vaxte. John sag det och tog mig till ett tempel omringat av apor. Dessa var av en annan sort, lite aggressiva. Aporna var lite laskiga och jagade mig bitvis uppfor de tusen trappstegen sa det var med lattnad jag steg innanfor grindarna till apfritt omrade. Dar lag templet med en magnifik utsikt over staden (med det svara namnet) och havet med sina grona bergiga oar.
En regnskur narmade sig sa jag uppsokte ett matstalle under tak. Maten var precis som oftast mycket billig. Faktum ar att det skulle ga att ata ute fyra ganger om dagen och ha boende i eget rum for under 50 kr om dagen i detta superbilliga land. Matstallet kandes inte langre sa sakert nar ett rad rasade genom taket pa skjulet bredvid. Jag drog vidare till frisoren, inte for att klippa haret utan skagget. Hon anvande kniv och jag kunde inte slappna av for en sekund. Hon rakade t o m pannan och mina orons lotofsar som tagit aratal att spara ut ;-) Nu talar jag val ovasentligeheter igen, men mitt forsta frisorbesok i livet fortjanar att omnamnas.
gött mos
Hej Viktor.
Skönt att läsa att det är bra med dig även om jag tycker mig kunna läsa in en viss hemlängtan mellan raderna. Är man borta så länge på främmande platser så infinner sig nog en mättnad av alla nya intryck och en längtan till vardagen. Kul att läsa om dina möten med lokalbefolkningen. Undrar vad det var för snubbe som bara lämnade gitarren och gick där ifrån. Men du får inte nobba om du blir uppbjuden till en liten sväng om ;-)
Skämt åt sido.I Karon (Phukhet) var det flera som varnade för att vistas på stranden ensam om nätterna då man riskerade att stöta på gäng av transar som robbade turister.Dom transar som jag såg på natt marknaden i Karon skulle jag nog också nobba. Sköt om dig och köp ett par nya skor.
Lennart
Hej Victor! Jag följer din
Hej Victor! Jag följer din resa med stort intresse. Men när jag läste att du fundera på att resa till Indonesien kan jag, när jag läste dagens artikel i tidningen bara skicka dig detta uttalande: Vi råder er att ompröva ert beslut att resa till Indonesien, inklusive Bali, just nu beroende på den mycket höga risken för terrordåd. Detta skriver UD i går i sin reseguide på Internet.
Angreppen kan riktas mot flera mål. Om ni är i Indonesien, inklusive Bali, och är rädd om er säkerhet bör ni överväga att bege er därifrån. De kan äga rum när som helst och kan vara nära förestående. Jag hoppas att du läsa detta Victor.
Kram från din farmor
No worries
Tack for omtanken, jag stannar i Thailand. Det blir alltsa inget Indonesien for min del. Vad jag kommit fram till sa marker man om en plats ar turistort eller ej har genom att det inte finns papperskorgar i turistorterna. Jag antar att myndigheterna ar radda for att nagon ska placera ut bomber i dem.
Halloj.. har allt smygläst
Halloj.. har allt smygläst din blogg utan att fälla ngn kommentar.. men nu, när det é så himla kasst väder här hemma och jag längtar efter sol, så kan jag inte mer än säga Lyckos dig!!
hoppas att allt är toppen... men det låter ju onekligen så när man läser dina spännande berättelser..
ha d super pözz
Tjena Victor!
Hej Victor!
Det är kul att läsa om dina äventyr, ser fram emot att träffa dig när du kommer hem så du kan berätta ytterligare!
Ha det great! / Calle