As already stated, there's a lot of this going on.
One good thing is Cradle to Cradle! ( as opposed to Cradle to Death )
http://www.mcdonough.com/cradle_to_cradle.htm

First of all, I will ask myself "Is it a want or a need?" when I want to buy a new stuff after read Victors comment. It's really a remarkable question.

We set happiness as the highest goal in our society, happiness is dependent on status, status is achieved by consumption.So it looks like--no consumption, no happiness.

As far as I am concerned, there is no question that we are born for happiness, but the comprehesion of happiness is the vital. The real happiness come from the bottom of your heart, it should not be controlled by governments, corporations also the trend of society.

The dress, as an example, in stead of persuiting fashion, we can focus on how to keep fit, without consumption, it also could result in happiness.

EKO REKO LÄDER!! ¤

Butikschefen på ICA tvekar.
Jag läser honom som en öppen bok.
Tveksamheten sipprar ur alla porer.
Hjälp en stackars jägare och samlare, säger jag,
men ser att han tycker det är konstigt.
Vi står på lagret och han försöker verka stoisk, men trots alla kurser i leenden och teorier om att kunden är stor och viktig, utstrålar han vantro.
Det jag ber om befinner sig naturligtvis bortom alla regler och förordningar.
Jag erbjuder honom älgkött i utbyte mot mjölk och en handfull andra varor ur hans rikliga sortiment,
och det bjuder honom emot.
Jag vet att de flesta tycker att tiden är förbi för den formen av ekonomi, säger jag,
men nu står jag hur som helst här, och köttet är bra, och det är dessutom en bra form av ekonomi, säger jag.
Man byter.
Man gör saker för varandra.
Jag är säker på att det är på väg tillbaka, säger jag.
Det kommer, och om du går med på det här förslaget kan du senare stoltsera med att du var tidigt ute.
Du var en trendsetter, för det står alldeles klart att byteshandeln kommer tillbaka.
Om tio år är det bytt, bytt som gäller.
Det är uppenbart, säger jag.
För som det nu är kan det inte fortsätta.
Det går inte.
Du kan slå upp vilken tidning eller tidskrift som helst och se att nuförtiden är det få vitala människor som betvivlar att vi måste förändra vårt förbrukningsmönster om vi ska lyckas hålla igång alltihop mer än några tiotals år till.
Och jag lägger märke till att du överväger det, säger jag.
Du tänker.
Jag lägger märke till att du inte har sagt nej.
Han är en bit över trettio och egentligen mycket nöjd med sig själv.
Han har säkert en efter omständigheterna gedigen utbildning och tycker det är spännande att vara med och bygga upp ICA på Ullevaal Stadion.
Butiken är nyrenoverad och allt.
En av landets modernaste supermarkets.
Färskvarudiskar så långt ögat når, för övrigt med parmaskinkor för tusentals kronor, ostar stora som hus och säkert en härlig arbetsmiljö där man är rädda om varandra och engagerar sig i sin arbetsplats.
Och han räknar på det.
Han har mycket att förlora, men hur stor är risken att någon skulle upptäcka det, och dessutom gillar han älg.
Man diskuterar noga taget inte älg.
Han ser sig omkring för att försäkra sig om att ingen av hans underordnade står tillräckligt nära för att lägga det han nu skall säga på minnet.
Vad hade du tänkt dig? säger han.
Jag säger att jag hade tänkt mig flera saker, men att det viktigaste är att etablera ett mjölkavtal.
Mjölkavtal? säger han.
Jag nickar.
Jag, alltså mina organ och celler, min kropp kort sagt, behöver en dryg liter lättmjölk om dagen, säger jag.
Därför vill jag varje måndag och torsdag morgon, vid affärens öppningstid klockan sju, finna mellan tre och fyra paket lättmjölk placerade utanför det här lagret, till exempel mellan sopcontainern och väggen.
Varför just lättmjölk? frågar han.
Min bäste herre, säger jag, lättmjölk representerar det yppersta av vad mänskligheten hittills uppnått.
Vilken idiot som helst har i alla tider kunnat skaffa sig vanlig komjölk, säger jag, men steget över till lättmjölk kräver en snilleblixt och en sublim separationsteknik som först i modern tid har låtit sig realisera.
Och faktum är att jag fruktar att människan aldrig kommer att nå längre.
Lättmjölk kommer sannolikt alltid att trona överst.
Men den ger oss något att sträva efter.
Lättmjölk adlar mannen.
Hur många veckor ska detta försiggå? frågar han.
Så länge det är nödvändigt, säger jag.
Nödvändigt för vad? frågar han.
Det kommer att visa sig, säger jag.
Och dessutom behöver jag batterier och några andra småsaker från affären.
Hur mycket kött talar vi om? frågar han.
Du får det jag har i ryggsäcken här idag, kontant i näven, och om detta avtal fortsätter efter jul får du mer.
Överenskommet, säger han och räcker mig handen.
Detta är bra.
Det är en seger för jägar-och-samlar-kulturen.
Älg bytes mot mjölk och andra förbrukningsvaror.
Detta är ett genombrott.
Kanske kan världen frälsas ändå.

(Thérèse läser "Doppler" av Erlend Loe, sidan 20, 21, 22)

Very good, Victor!
Know tell me about the party...what party?? And more important-when?? Please write me a short mail, to make sure I´ll see it. It´s been a while and I´d love to join one of ur great partys again =) xxxx//Tora