Bamboo Island

Antlingen hav. Antligen bad, snorkling, salta vindar och strandliv. Sihanoukville erbjuder allt det och jag kande direkt nar jag kom dit att det ar vid havet jag hor hemma. Det var over tre veckor sedan jag var vid kusten. Ett nytt personligt rekord som jag ska forsoka att inte overtraffa.

En natt sov Zach, Janneke och jag i Sihanoukville innan vi akte bat till en av oarna utanfor. Den lilla paradison liknar dem som var med i programmet Robinson pa 90-talet. Bamboo Island som den heter erbjuder skona bad bland korallreven och hangmattor mellan palmerna. Har bor 15 trevliga personer och vi tre turister i hyddor langs vattnet. Under var hydda slumrar kor, en oversocial katt jamar utanfor dorren och pa stranden spratter honor. Sahar nara har jag tidigare inte varit idealbilden av paradiset. Vi i ganget ligger mestadels i antingen hangmattor och laser eller i plurret.

Tyvarr kommer jag inte ihag vad jag laser. Istallet tanker jag pa Emilia. Det gar max nagra timmar sa kommer saknaden. Det ar smartsamt att tanka pa att vi inte kommer att ses forran om tva manader.

En kambodjan har tillkommit till gruppen. Han ar trevlig, men nagot patetisk eftersom han pratar och gestikulerar som en amerikansk rappare. Jag undrar varifran han fatt det da det ar tveksamt om det finns nagon TV pa on. El finns bara nagra timmar per dygn genererad fran nagon motor.

Igar kvall tog han med oss andra till ons vastsida. Hor och hapna, dar satt fyra svenskar och firade midsommar. Dittills hade jag bara traffat en svensk under resan. Sa det var definitivt en overraskning att traffa ett helt gang pa en svensk hogtidsdag vid en for ovrigt ode strand. De hade rest en midsommarstang pa stranden. Kvallens hogtidspunkt var absolut ”Sma grodorna”. De som inte var svenskar sjunger fortfarande sangen. Det ar vad jag kallar succe.

Pa natten tog vi ett nakenbad. Det var helt fantastiskt att ligga och guppa i det bla med en stjarnhimmel ovanfor. Vid varje simtag los algerna gront i vattnet. Nar vi simmade som bast kom patrullbatar. Vi blev lite radda att det skulle gripa oss for nakenhet eftersom det ar valdigt olagligt har. Kambodja ar ett u-land som ar nagot instabilt. Mangder av vapen finns i omlopp och ca 5 miljoner landminor ligger fortfarande ute i markerna. Dessa skordar tusentals offer varje ar. Dessutom ar det helt korrupt har. Vi hade tur nar vi passerade gransen och behovde bara betala 4 dollar per skalle i mutor.

Maten har ar verkligen kanon. Oftast blir det olika lackerheter fran havet. Idag tog frukten slut pa on sa nu aterstar nastan bara fisk, ris och nudlar. Vi overvager nu att lamna det ”sjunkande skeppet”.

I detta nu sitter jag pa ett internetcafe i Sihanoukville och ovanstaende ar taget fran min pappersdagbok sa tempusen kansken inte stammer helt hundra.

Jag mar fin fint forutom att jag saknar Emilia en massa. Det ar visserligen bra, men samtidigt valdigt jobbigt. Jag saknar aven er andra dar hemma. Sverige ar ju hemma och kommer nog sa forbli for det ar ett jakla bra land.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *