Kapstaden

Caroline och jag tyckte att vi behövde ett avbrott i vardagen så vi bokade en resa till Sydafrika. Jag ville ha ett lite längre avbrott och tog därför tjänstledigt i fyra månader. Tack chefen! Jag lämnade den svenska hösten och vintern med siktet inställt på Sydafrika, Swaziland, Indien, Australien och Nya Zeeland. Varför det blev just dessa länder beror nog bara på att jag ännu inte varit i dem. Att de alla har styrts av England gör det förhoppningsvis enkelt att kommunicera med de respektive lokalbefolkningarna. I Sydafrika är engelska ett av 11 officiella språk.

Under resan har jag tänkt bo hos privatpersoner i stor utsträckning, dels för att hålla nere kostnaderna men framförallt för att få en intressantare resa. Ta en titt på Couchsurfing om du vill göra något liknande. Vår resa fick en smakstart i Kapstaden där vi, efter landning, blev bjudna på traditionell sydafrikansk mat av vårt värdpar Estralita och Michael.

Första kvällen spenderade vi belåtna på deras balkong, precis vid vattnet. Vi lät blickarna svepa mellan kända landmärken som Taffelberget och Robben Island medan vårt värdar delade med sig av sina bästa tips om Kapstaden.

Nästa dag åkte vi med Carolines vän Sean till Godahoppsudden. Denna udde är förmodligen en av de mest kända landmärkena bland sjöfarare och upptäcktsresande. Förr trodde man att denna plats var Afrikas sydligaste punkt. När europeiska sjöfarare hade passerat de lömska och stormiga vattnen kring Godahoppsuddens 300 meters klippväggar på sin väg österut så fanns det gott hopp om att klara sig ända till sitt mål. Jag kommer främst att minnas Godahoppsudden för de valar som vuxenlekte nedanför restaurangen där vi åt lunch, men även för de strutsar som jagade oss från udden. Om du besöker Godahoppsudden så tänk på att inte lämna nån mat i bilen för då gör eventuellt några av de otaliga babianerna inbrott för att stjäla maten.

För att bättre förstå Sydafrika och dess historia åkte vi till Robben Island, fängelseön där Nelson Mandela satt 18 år av sin fängelsetid. Till ön skickades apartheidmotståndare. För att förstå Sydafrika behöver man känna till apartheid. Apartheid som idé är oförståeligt hemsk.

Varje morgon när vi vaknade hos Estralita och Michael så blickade vi hoppfullt mot siluetten av Taffelberget (eng. Table Mountain) för att se om det låg en molnduk på. Vår sista heldag i Kapstaden så kunde vi göra den svettiga och efterlängtade ”promenaden” upp för berget och få en fantastisk utsikt över Kapstaden.

 

 

 

10 comments

  1. Härlig läsning! Ser fram emot nästa inlägg.

    • Tack! Nu när Caroline har åkt hem så har jag mer tid för mig själv och kommer därför att skriva oftare här.

  2. traute borgvall

    Tack Victor för reseskildringen.Det låter härligt.I morgon åker vi till Cap Verde.
    Kram från oss båda.Var rädd om dig!

  3. Hej Totte!
    Vilka fantastiska foton på underbar natur. Härligt för dig att få uppleva all vacker sommarväxtlighet o värme medan vi sitter här o kurar i gråväder o kalla vindar. Jag gläder mig åt alla dina upplevelser,men hade oroat mig för vithajarna som du skulle stå öga mot öga mot i en bur…
    I Krügerparken är väl avståndet lite större, o du kan äntligen få reda på vilken som är snabbast av ett lejon o en leopard som du ständigt frågade när du var liten.
    Safari betyder visst resa på swahili.
    Kraaam från Mammi

  4. Fina bilder Victor (både foto och berättelse), tack för att du delar med dig. 🙂

  5. Lillebror jag är jättestolt över Dig.
    Ber för Dig.
    Storasyster

  6. Jag saknar underbara Kapstaden, och dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *